Ingen företagsbot när utlänning utan arbetstillstånd anställts

En företagare som haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd i sin enskilda firma blev påförd en särskild avgift på 44 000 kr. Men Högsta domstolen eftergav den företagsbot företagaren blivit påförd för samma förseelse.

En pizzeriaägare hade under sommaren 2012 en utlänning utan arbetstillstånd anställd i sin enskilda firma under drygt fem månader. Då det är förbjudet enligt utlänningslagen blev företagaren påförd en särskild avgift på 44 000 kr. Företagaren kände inte till att det krävdes att utlänningen hade arbetstillstånd. Men domstolarna kom fram till att han borde ha tagit reda på detta. Han hade alltså varit oaktsam. Både tingsrätten och hovrätten ansåg att han dessutom skulle betala företagsbot. Tingsrätten bestämde företagsboten till 25 000 kr. Hovrätten sänkte den till 5 000 kr.

Utlänning

Den som anställer en person som är medborgare i ett land utanför EU ska kontrollera att personen har rätt att vara i Sverige och arbeta här. Man ska även meddela Skatteverket om att man anställt en person från ett land utanför EU.

Utlänningslagen

Enligt utlänningslagen är det straffbart för en arbetsgivare att ha en utlänning anställd, om han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige eller saknar föreskrivet arbetstillstånd. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Dessutom kan företagaren få betala en särskild avgift. Avgiften uppgår till ett halvt prisbasbelopp för varje utlänning som företaget haft anställd om anställningen har pågått i högst tre månader. Vid längre anställning uppgår avgiften till ett helt prisbasbelopp.

Företagsbot

För brott som begåtts i en näringsverksamhet där straffet kan vara strängare än böter ska näringsidkaren påföras en företagsbot om han inte gjort vad som kan krävas för att förebygga brottsligheten. En företagsbot ska fastställas till lägst 5 000 kr och högst 10 miljoner kr.

Högsta domstolen

Högsta domstolen, HD, konstaterade att den särskilda avgiften är speciellt avpassad för det slag av lagöverträdelser som företagaren gjort sig skyldig till. Det är därför naturligt att i första hand överväga om en sådan avgift ska tas ut. I detta fall fanns förutsättningar att ta ut en särskild avgift på 44 000 kr.

HD framhöll att det inte finns några principiella hinder att påföra en företagsbot vid sidan av den särskilda avgiften. Men då både den särskilda avgiften och företagsboten i huvudsak har som ändamål att reglerna på området ska följas talar det mot att tillämpa båda samtidigt. Eftersom den särskilda avgiften ska bestämmas till ett tämligen högt belopp framstår den, ansåg HD, som väl ägnad att tillgodose syftet att motverka brottslighet av aktuellt slag. HD eftergav därför företagsboten.

Dom 2015-12-10, mål nr B 2225-14

Företagsaktuellt nr 2 2016