Artiklar

Uttagsbeskattad för bortskänkt varulager

Janne blev uppsagd från sin butikslokal på grund av en fastighetsombyggnad. I samband därmed avslutade han sin affärsrörelse. Hans verksamhet hade gått dåligt under flera år och han avsåg även att gå i pension. Det fanns därför ingen anledning att fortsätta verksamheten i andra lokaler. Kvarvarande lager ansåg han saknade värde så han skänkte det till Myrorna och Stadsmissionen.

Skatteverket delade dock inte Jannes uppfattning om att lagret saknat värde, utan uttagsbeskattade honom efter att ha gjort en skönsmässig uppskattning av lagrets marknadsvärde.

Uttagsbeskattning

Med uttag avses att den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet, utan att det är affärsmässigt motiverat. Uttag av en tillgång eller tjänst behandlas som om den säljs för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet.

När det är fråga om tillgångar från den egna näringsverksamheten avses med marknadsvärde det pris som företagaren skulle ha fått om tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden på villkor som är naturliga med hänsyn till företagets affärsmässiga situation.

Beräkning

Vid beräkningen av värdet på kvarvarande lager vid överlåtelsetidpunkten 2015 utgick Skatteverket från det ingående lagervärde 2014 som framgick av Jannes inkomstdeklaration. Värdet justerades med inköp och försäljningar under åren 2014 och 2015. Jannes påpekande om att det fanns en betydande inkurans som inte hade slagit igenom i redovisningen 2014 togs det ingen hänsyn till trots att lagrets omsättningshastighet varit låg.

Skatteverket uppskattade vinstpåslaget på framräknat värde till 50 procent.

Domstolarna

Förvaltningsrätten delade Skatteverkets uppfattning om att Janne skulle uttagsbeskattas för det bortskänkta lagret. Man hade inga synpunkter på Skatteverkets beräkning av kvarvarande lagervärde men påpekade att Skatteverket inte redovisat något stöd för att uppskatta vinstpåslaget till 50 procent.

Med hänvisning till SCBs branschstatistik ansåg förvaltningsrätten att ett skäligt vinstpåslag uppgick till 36 procent.

Kammarrätten i Stockholm, som kom att pröva målet, gjorde ingen annan bedömning än den som förvaltningsrätten hade gjort.

Kammarrättens dom 2019-05-27, mål nr 1639-19, 1640-19

Ersättning till uppsagd lokalhyresgäst

Vid lokalhyra gäller inte samma besittningsskydd som vid bostadshyra. En lokalhyresgästen har till exempel inte rätt till förlängning av hyresavtalet. Vid en obefogad uppsägning ska i stället hyresgästen ersättas för den förlust som uppkommer genom uppsägningen.

Bakgrund

Anna hyrde en lokal i en fastighet som kommunen köpte 2014. Med anledning av att fastigheten skulle rivas sade kommunen upp hyresavtalet. Anna godtog inte uppsägningen. Eftersom hon tvingats lägga ner sin rörelse när hon blev utan lokal ansåg Anna att kommunen var skyldig att ersätta henne för rörelsens värde. Hon väckte därför talan vid tingsrätten och yrkade att kommunen skulle betala 302 000 kr samt viss ränta. Det begärda beloppet hade räknats fram enligt avkastningsvärdemetoden med utgångspunkt i ett genomsnitt av rörelsens deklarerade resultat de senaste tre åren.

Kommunen medgav att betala 66 000 kr som motsvarade en årshyra, vilket är minimiersättningen enligt hyreslagen, 12 kap. 58 b jordabalken.

Högsta domstolen

Högsta domstolen, HD, som kom att pröva frågan om hur rörelseskada ska beräknas enligt avkastningsvärdemetoden, framhöll att det är en metod som används för att få fram ett rimligt pris vid till exempel köp eller försäljning av en rörelse. Metoden ger ett mått på rörelsens förmåga att i framtiden ge ekonomisk avkastning

I en rörelse som drivs som enskild firma är ägaren inte anställd. Rörelsens resultat belastas därför inte av någon lönekostnad för företagarens eget arbete. Det gör att det uppkommer en skillnad mellan å ena sidan en verksamhet där enbart ägaren arbetar och å andra sidan en verksamhet som drivs med anställda.

HD nämner i sin dom flera alternativa metoder som kan användas för att beräkna värdet på en rörelse. Det står hyresgästen fritt, förklarade HD, att välja värderingsmetod samt kräva ersättning för andra skador som uppkommit med anledning av en uppsägning som drabbat hyresgästen. Men när hyresgästen stödjer sitt krav på en viss metod binder det domstolen att pröva beräkningen enligt den valda metoden.

Med hänvisning till lagens förarbeten och den juridiska litteraturen slog HD fast att vid värdering av en rörelse enligt avkastningsvärdemetoden ska värdet av ägarens egen arbetsinsats belasta resultatet. Det innebar att rörelsen i detta fall saknade värde utöver lagens minimiersättning. HD kom därmed fram till att Anna endast hade rätt till ersättning motsvarande en årshyra.

Högsta domstolens dom 2019-09-05, mål nr T 5803-18

Sjukförsäkringsförmån

Fram till och med den 30 juni 2018 var privat hälso- och sjukvård en skattefri förmån. Nu är all sjukvård, både offentligt finansierad och privat som arbetsgivaren betalar, skattepliktig.

Men fortfarande gäller att förmån av hälso- och sjukvård inte ska beskattas om den avser vård utomlands om du blivit sjuk i samband med en tjänsteresa. Inte heller förmån av företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering beskattas.

Sjukvårdsförsäkring

På grund av att privat hälso- och sjukvård blivit skattepliktig ska även förmån av sjukvårdsförsäkring som endast omfattar hälso- och sjukvård förmånsbeskattas. Förmånen värderas till ett belopp som motsvarar den premie för försäkringen som arbetsgivaren betalar. De nya reglerna innebär samtidigt att arbetsgivaren får göra avdrag för hela premien. Detta gäller endast premier betalade efter den 30 juni 2018.

Men en sjukvårdsförsäkring kan omfatta mer än bara hälso- och sjukvård. Även åtgärder som är skattefria kan ingå, till exempel rehabilitering och förebyggande behandling. Förmånen ska då proportioneras på en skattefri och en skattepliktig del.

Förmånsvärderingen ska göras utifrån en proportionering av försäkringens beståndsdelar och inte utifrån varje enskild vårdinsats som blivit aktuell under beskattningsåret.

60 procent förmånsbeskattas

Försäkringsbranschen har med ledning av fyra försäkringsföretags utbetalningar under 2016-2018 kommit fram till att 60 procent av premien avseende en sjukvårdsförsäkring som omfattar både skattefria och skattepliktiga insatser bör förmånsbeskattas.

Skatteverket anser att branschens beräkning är tillförlitlig. Den skattepliktiga förmånen kan därför beräknas till 60 procent av försäkringspremien.

Skatteverkets ställningstagande 2019-06-10

Utgifter för fönsterbyte

Utgifter för att reparera och underhålla en byggnad får dras av omedelbart. Enligt fast praxis gäller att om en åtgärd medför att byggnaden försätts i ett bättre skick än det ursprungliga, till exempel genom att ett annat och bättre material används, kan rätten till omedelbart avdrag i vissa fall begränsas. Sådana utgifter som inte får dras av omedelbart räknas in i byggnadens anskaffningsvärde och dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Mindre ändringsarbeten kan enligt det så kallade utvidgade reparationsbegreppet behandlas som reparation och underhåll. Utgifter för sådana arbeten får därför också dras av omedelbart.

Bakgrund

Ett fastighetsbolag hade i samband med ett upprustningsprojekt av sina hyresfastigheter bytt ut tvåglasfönster med träram mot treglasfönster med aluminiumbeklädd träram. De fönster som satt monterade i byggnaderna var från 1930-talet respektive 1950- och 1960-talen.

I projektet ingick även renovering av badrum, stammar, avlopp, fasader och tak. Bolaget hade begärt att utgifterna skulle få dras av omedelbart vid inkomstbeskattningen, förutom en mindre del avseende badrumsrenoveringarna.

Skatteverket godtog bolagets begäran med undantag för en del av utgifterna för fönsterbytet. Verket ansåg att fönsterbytet visserligen var att anse som reparation och underhåll men att det hade inneburit en standardförbättring i förhållande till byggnadernas ursprungliga skick. Den del av utgifterna för fönsterbytet som ansågs motsvara en standardförbättring uppskattades till 30 procent och omedelbart avdrag för den delen vägrades.

Domen

När en fastighetsägare utför arbeten på en byggnad så ligger det, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, i sakens natur att detta i regel sker med sådan teknik och med sådant material som är vanligt förekommande på marknaden och därmed lättillgängligt.

För att ett omedelbart avdrag ska begränsas med hänvisning till att en åtgärd har medfört en förbättring i förhållande till byggnadens ursprungliga skick måste det enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening framgå att det rör sig om en mer markant förändring som kan anses förhöja byggnadens värde utöver vad som följer av en ordinär underhålls- och reparationsåtgärd.

Av utredningen i målen framgick, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, inte annat än att den förbättring av byggnaderna som bytet av fönstren innebar i form av till exempel högre energieffektivitet och lägre underhållskostnader var en följd av den allmänna tekniska utvecklingen på området. Vid sådant förhållande fann Högsta förvaltningsdomstolen att det inte kan anses röra sig om en sådan förbättring för vilken i stället årliga värdeminskningsavdrag ska göras.

Fastighetsbolaget fick därmed avdrag för utgifterna i sin helhet för fönsterbytet såsom utgifter för reparation och underhåll.

Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-06-04, Mål nr 2482-2485-18

Pensionssparavdrag när pensionsrätt saknas i anställningen

Avdragsrätten för privat pensionssparande slopades 2016. Men du som saknar pensionsrätt i din anställning – det vill säga bara har rätt till allmän pension enligt lag – och du som redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet, kan fortfarande få göra avdrag i din inkomstdeklaration om du har ett individuellt pensionssparande (IPS) eller sparar i en privat pensionsförsäkring.

Avdragsutrymme

Ditt avdrag får inte överstiga 35 procent av din inkomst och du får inte avdrag med mer än 10 prisbasbelopp (465 000 kr för 2019). Avdraget får du beräkna med ledning av årets eller fjolårets inkomst. Det är alltså möjligt att välja den högsta av dessa årsinkomster.

Inkomst av anställning

För att du ska få göra pensionssparavdrag för tjänsteinkomster ska du ha haft en anställning under året. Uppdrag är inte anställning.

Inkomst i form av till exempel sjukpenning, arbetslöshetsersättning från Försäkringskassan, arbetslöshetskassan och Trygghetsrådet samt pensionsinkomster av olika slag är inte inkomst av anställning.

Saknar pensionsrätt

Skatteverket skriver i ett ställningstagande att en person anses helt sakna pensionsrätt i sin anställning om personen under beskattningsåret inte har någon anställning i vilken personen under beskattningsåret eller tidigare beskattningsår har haft rätt till tjänstepension. Att personen under tidigare beskattningsår kan ha haft andra anställningar med rätt till tjänstepension saknar betydelse vid denna bedömning. Enligt Skatteverket händer det att

  1. anställda med pensionsrätt i sina anställningar i utbyte mot höjd lön avstår från att tjäna in ytterligare tjänstepension.
  2. Det är inte heller ovanligt att anställda som har rätt till tjänstepension i en anställning fram till 65 års ålder fortsätter sin anställning utan att tjäna in någon tjänstepension för tiden efter 65 år, eller
  3. byter anställning till en där de inte har rätt till tjänstepension.
  4. Det förekommer även att anställda inte har rätt till tjänstepension i nuvarande anställning men har haft sådan rätt i någon tidigare anställning.

Skatteverkets bedömning

Enligt Skatteverket kan pensionssparavdrag inte medges i fall A och B ovan eftersom den anställda inte helt saknar pensionsrätt i sin anställning.

För fall C saknar personen däremot helt pensionsrätt i sin anställning under förutsättning att personen inte under någon del av beskattningsåret hade kvar sin tidigare anställning där personen hade rätt till tjänstepension – personen har därför rätt till pensionssparavdrag. Detsamma gäller för fall D.

Skatteverkets ställningstagande 2019-05-23

Beräkning av justerad anskaffningsutgift

För en andel i ett handels- eller kommanditbolag beräknas en justerad anskaffningsutgift (JAU). Det är ett skattemässigt begrepp och har stor betydelse för delägarens beskattning. Vid avyttring och inlösen av en andel av fysisk person används anskaffningsutgiften för att beräkna vinst och förlust. JAU för andelen motsvarar anskaffningsutgiften för en aktie.

Bakgrund

Karl redovisade en JAU som uppgick till 5,4 miljoner kronor på blankett K15A, en bilaga till inkomstdeklarationen, i samband med avyttring av en andel i ett kommanditbolag. Han begärde avdrag för kapitalförlust med samma belopp.

Trots att Karl lämnade en utförlig beräkning av JAU ansåg Skatteverket att det fanns brister i den bevisning som han lämnat för att styrka beräkningen. Dessa brister var enligt Skatteverket i huvudsak följande:

  • Underlag saknades som kunde styrka differensen mellan bolagets bokförda eget kapital och Karls JAU.
  • Deklarationsblanketter saknades som kunde styrka Karls beräkning av JAU.
  • Blankett 2159 med redovisning av ingångsvärdet för andelen i bolaget, som Karl lämnat i samband med övergångsbestämmelserna 1987, saknades.
  • Underlag saknades som kunde styrka det kapital Karl satte in i bolaget 1984.

Sammanfattningsvis konstaterade Skatteverket att Karl inte gjort sannolikt varför hans JAU var mycket högre beräknad än bolagets bokförda egna kapital och att de redovisade beloppen i Karls beräkning stämde överens med verkligheten. Skatteverket kom slutligen fram till att Karl hade en positiv JAU om 59 545 kr. Han medgavs avdrag för kapitalförlust med samma belopp.

Dom

Förvaltningsrätten konstaterade att det är delägaren i handels- eller kommanditbolaget som har bevisbördan för att den JAU som redovisats på blankett K15A är korrekt beräknad. Domstolen poängterar att JAU inte fastställs varje år utan först när andelen i ett handels- eller kommanditbolag avyttras. Det betyder att denna kan ändras under hela den tid som personen är delägare i bolaget.

Förvaltningsrätten fastställde JAU och bestämde kapitalförlusten till samma belopp som Skatteverket beslutat.

Kammarrätten fann inga skäl att för att göra någon annan bedömning än den förvaltningsrätten gjort.

Kammarrätten i Göteborg, dom 2019-05-14, mål nr 3393-18

Sänkta arbetsgivaravgifter för skolungdomar

Regeringen vill främja extrajobb på helger och lov för skolungdomar samtidigt som det inte ska inverka på skolgången. Man föreslår därför att en nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift införs på lön till ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år.

Endast ålderspensionsavgift

Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften som uppgår till 10,21 procent ska betalas på en lön upp till 25 000 kr per kalendermånad. Nedsättningen utformas så att den inte påverkar andra nedsättningar av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.

Den först anställde

Om ett företag, som för sin först anställde har rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna enligt reglerna för växa-stöd, anställer till exempel en ung sommarjobbare som första person kommer företaget inte kunna få nedsättning för den personen enligt växa-stödsreglerna. Det beror på att den föreslagna nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga redan innebär att endast ålderspensionsavgiften ska betalas.

Växa-stöd

Om ett företag har en anställd i företaget och för denna person utnyttjar möjligheten till nedsättning av arbetsgivaravgifterna enligt reglerna för växa-stöd, är det däremot möjligt att anställa en ungdom och även för den personen få nedsatta arbetsgivaravgifter enligt regeringens förslag.

Ikraftträdande

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på lön som betalas ut efter den 31 juli 2019.

Proposition 2018/19:99

Skattereduktion för gåvor återinförs

Under åren 2012-2015 kunde du under vissa förutsättningar få skattereduktion för gåvor du lämnade till Röds korset, Cancerfonden och andra ideella organisationer. Nu föreslås att reglerna återinförs.

Godkänd gåvomottagare

Det är endast gåvor du lämnar till en gåvomottagare som godkänts av Skatteverket som du kan få skattereduktion för.

De som kan ansöka om att bli godkända gåvomottagare är svenska stiftelser, ideella föreningar och trossamfund som uppfyller vissa på förhand uppställda kriterier. Utländska motsvarigheter ska också kunna bli godkända mottagare under förutsättning att de hör hemma inom EES-området.

En förändring jämfört med tidigare regler är att den som ansöker om att bli godkänd gåvomottagare inte ska betala någon ansökningsavgift. En godkänd gåvomottagare ska inte heller betala någon årsavgift för godkännandet.

Penninggåvor

Har du fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldig i Sverige under någon del av året kan du få skattereduktion för penninggåvor. Reglerna gäller inte bara gåvor du själv lämnar. Du kan även få skattereduktion om din arbetsgivare ger dig en skattepliktig förmån i form av en penninggåva i ditt namn till en godkänd gåvomottagare. Detsamma gäller om du äger aktier i ett aktiebolag som ger en motsvarande gåva som du ska utdelningsbeskattas för.

Testamente till förmån för en godkänd gåvomottagare ger inte rätt till skattereduktion.

Beloppsgränser

Ditt underlag för skattereduktion består av summan av de gåvor du lämnat under året. Varje gåva måste uppgå till minst 200 kr och ditt sammanlagda underlag måste uppgå till minst 2 000 kr. Din skatt reduceras då med 25 procent av underlaget upp till en maximal reduktion på 1 500 kr per år.

Kontrolluppgift

Den som är godkänd gåvomottagare kommer att lämna kontrolluppgift till Skatteverket så att underlaget för din skattereduktion kan förtryckas på din inkomstdeklaration.

Ikraftträdande

De nya reglerna om skattereduktion för gåvor och godkännande av gåvomottagare träder ikraft den 1 juli 2019. De gäller för gåvor som lämnas efter det datumet.

Proposition 2018/19:92

Ersättning för ombudskostnader i skattemål

Du som i ett ärende eller mål om skatt har haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som du har behövt för att ta till vara din rätt har rätt till ersättning om dina yrkanden i ärendet eller målet bifalls. Rätt till ersättning för sådana kostnader finns även om ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen.

Bakgrund

Ett bolag som hade påförts arbetsgivaravgifter överklagade beslutet och yrkade att beslutet skulle undanröjas. Skatteverket biföll yrkandet. Bolaget begärde ersättning för sina kostnader i ärendet med 443 140 kr. Skatteverket och domstolarna beviljade ersättning med totalt 50 000 kr.

Hjälpbehov

Högsta förvaltningsdomstolen framhåller i sin dom att vid bedömningen av om de kostnader du begär ersättning för är skäliga måste kostnaderna för ditt ombud med mera ställas i relation till det hjälpbehov som du har haft. Vid den bedömningen beaktas omständigheter som skattefrågans svårighetsgrad, utredningens omfattning och det omtvistade skattebeloppets storlek.

Nedlagd tid

Skälighetsbedömningen tar vidare sikte på den tid som har lagts ned och ombudets timkostnad. En förutsättning för att du över huvud taget ska beviljas ersättning är att du har haft de kostnader du yrkar ersättning för. Du kan bli tvungen att styrka dessa med faktura eller kvitto.

När det gäller nedlagd tid för arbete i samband med skriftväxlingen beaktas både omfattningen av och innehållet i dina och Skatteverkets inlagor. Vid bedömningen av om timkostnaden är skälig sker först en prövning om timkostnaden är befogad med hänsyn till ombudets kvalifikationer och skicklighet. Därefter prövas om ditt hjälpbehov motiverar att du anlitat ett ombud med dessa kvalifikationer.

Specificerat underlag

För att Skatteverket och domstolarna ska kunna bedöma vad som utgör skäliga kostnader behöver de få ett underlag från dig där det framgår

  • vilka arbetsåtgärder som har utförts,
  • vem som har utfört dem,
  • hur lång tid varje åtgärd har tagit, samt
  • vilken timkostnaden är.

Om ett sådant specificerat underlag inte ges in måste det, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, göras en sammantagen skälighetsbedömning av hela det utförda arbetet.

Domen

I det fall som Högsta förvaltningsdomstolen prövade innehöll underlaget flera brister och det gick därför inte att med det underlaget som grund avgöra om den tid som hade lagts ned i ärendet var skälig. Vid en sammantagen skälighetsbedömning fann Högsta förvaltningsdomstolen att den av underinstanserna beviljade ersättningen framstod som skälig. Högsta förvaltningsdomstolen beaktade vid den bedömningen bland annat innehållet i bolagets skrivelser i ärendet och att samma ombud hade fört bolagets talan i en process om samma frågeställningar för tidigare beskattningsår.

Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-05-08, mål nr 5868-17

Förlängt växa-stöd

Nuvarande regler

Ett företag som anställer en första person har i dag under längst 12 kalendermånader i följd rätt till växa-stöd. Det vill säga nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten så att bara ålderspensionsavgift på 10,21 procent betalas.

Växa-stödet gäller för enskilda näringsidkare och för aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt för handelsbolag utan anställda och med högst två delägare.

Reglerna om växa-stöd gäller inte för anställd som är delägare eller företagsledare i det anställande bolaget eller närstående till en sådan person.

Högst 25 000 kr per månad

Växa-stödet gäller bara för den del av lönen som inte överstiger 25 000 kr per kalendermånad. På den del av lönen som överstiger 25 000 kr per månad ska arbetsgivaren betala fulla arbetsgivaravgifter.

Anställningsavtalet måste avse en anställning på minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka.

Förlängs till 24 månader

För att underlätta för fler företagare att våga ta steget att anställa en första person föreslår regeringen att den längsta tid som ett företag har rätt till växa-stöd förlängs från 12 till 24 kalendermånader i följd.

De nya bestämmelserna ska tillämpas på anställningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018. För anställningar som har påbörjats före den 1 mars 2018 gäller fortfarande de äldre bestämmelserna om växa-stöd under längst 12 kalendermånader.

För företag som har anställt en första person efter den 28 februari 2018 men före den 1 augusti 2018 kommer växa-stödsperioden om tolv kalendermånader att löpa ut före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Under förutsättning att personen fortfarande är anställd i företaget vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna har företaget möjlighet att hos Skatteverket ansöka om omprövning av arbetsgivaravgifterna för perioden från det att växa-stödet för den först anställda upphörde och fram till ikraftträdandet.

Ikraftträdande

Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på anställningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018.

Proposition 2018/19:99