Amortering eller ränta?
Om du som låntagare kommer efter med betalningen läggs normalt den obetalda räntan till skuldbeloppet. Skatteverket klargör nu i ett ställningstagande om den betalning du sedan gör ska räknas som ränta, amortering eller både ränta och amortering.
Normalt får du som låntagare göra avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital det beskattningsår du betalar räntan eller på annat sätt har kostnaden.
Om du inte kan betala räntan kan den läggas till skuldbeloppet. Du anses då inte ha betalat räntan och kan inte få göra något ränteavdrag i inkomstdeklarationen. Detta gäller oavsett om skuldebrev lämnats på beloppet eller inte. Om du däremot tar upp ett nytt lån och delvis använder det nya lånet för att betala räntan anses räntan vara betald och du kan få avdrag.
Har du flera lån hos samma långivare kan du välja vilket lån du amorterar eller betalar ränta på under förutsättning att förfallodagen är inne. Du får inte göra avräkning på kapitalskulden innan förfallna räntor är betalda.
Högsta domstolen har uttalat att om det inte finns något bindande avtal mellan parterna om avräkningsordningen har du som låntagare rätt att destinera din betalning till en viss skuld dock med begränsningen att förfallen skuld måste betalas före ej förfallen, och räntan före kapitalskulden. Om du inte utnyttjar din rätt att bestämma vilken skuld som betalningen avser övergår den valrätten till långivaren.
Vid utmätning av egendom ska medel som långivaren får i första hand avräknas på ränta och annan biförpliktelse före kapitalbeloppet om inte långivaren har yrkat på en annan fördelning.
Avbetalning och skuld kvarstår
När du gör en betalning avseende lån där räntan lagts till skulden anser Skatteverket att det i första hand är räntan du betalar under förutsättning att du och långivaren inte har avtalat något annat. Den betalda räntan får du göra avdrag för i inkomstdeklarationen. Ränteavdraget kan dock inte överstiga det belopp som den obetalda förfallna räntan uppgick till vid betalningen. Eventuell överskjutande betalning anser Skatteverket vara en amortering.
Avbetalning och skuld avskrivs
Om du som låntagaren kommer efter med betalningen under en längre tid kan långivaren gå med på en betalningsuppgörelse som innebär att hela skulden kommer att regleras under förutsättning att långivaren får en viss summa i betalning. Efter en sådan betalningsuppgörelse är hela skulden reglerad och långivaren kommer inte att rikta några mer anspråk mot dig.
Avtal finns
Du kan i ett sådant fall avtala med långivaren om hur stor del av betalningen som avser betalning av ränta och hur stor del som avser återbetalning av kapitalskulden. Vid avtal mellan oberoende parter accepterar Skatteverket normalt ett sådant avtal och du får göra avdrag för räntebetalningen i inkomstdeklarationen.
Avtal saknas
Om du inte avtalat något annat med långivaren anser Skatteverket att ränteskulden ska anses ha betalats i samma proportion som skuldbeloppet.
Om ränteskulden uppgår till 40 procent av den totala skulden vid betalningstidpunkten anser Skatteverket att du som låntagare har betalat ränta med 40 procent av det totalt inbetalda beloppet enligt betalningsuppgörelsen. Resterande del av betalningen, 60 procent, anser Skatteverket vara en amortering.
Denna fördelning gäller dock inte vid skuldsanering där Skatteverket anser att betalningen i första hand ska anses utgöra amortering av skuldbeloppet.
SKV ställningstagande, 2015-11-10, dnr: 131 586128-15/111
Företagsaktuellt nr 1 2016
Srf konsulterna tipsar: Ny e-tjänst för digital deklaration av INK 1,2 och 4
Nu blir det enklare att deklarera digitalt. Skatteverket har lanserat en ny e-tjänst för inkomstdeklaration 1, 2 och 4 – med möjlighet att lämna bilagor eller övriga upplysningar. I den …
Nya 3:12- regler – ett steg närmare lagstiftning
Nu har regeringen publicerat sin lagrådsremiss med det slutliga förslaget på förändringar när det gäller beskattning av kvalificerade andelar i fåmansföretag. Till stor del motsvarar de …
Sänkt bolagsskatt – och andra skatteförslag inför höstbudgeten
Redan nu har Finansdepartement remitterat en rad skatteförslag som kan komma att ingå i höstbudgeten. Här är en sammanfattning av de förslag som har remitterats i maj och som är viktiga …
”Lönekartläggning är inte ett hinder – det är en konkurrensfördel”
Från juni 2026 måste fler svenska företag följa EU:s nya direktiv om löneöppenhet. Men vad innebär det i praktiken – och hur kan mindre företag vända kravet till en strategisk styrka? …
Att tänka på när du planerar anställdas semester
Snart är det dags att planera sommarens semester. Här är några viktiga regler du behöver ha koll på som arbetsgivare. Tvingande och flexibla regler Semesterlagen innehåller både …
Ekobrottsmyndigheten: Redovisningskonsulten kan göra skillnad
Ekonomisk brottslighet är ett växande samhällsproblem – men också något vi tillsammans kan motverka. Hos Ekobrottsmyndigheten står det brottsförebyggande arbetet i fokus, och …
Ska du anställa en ungdom i sommar? Här är tre tips!
Det finns många saker du som arbetsgivare ska tänka på om du ska anställa en ungdom i sommar. Det är en förmån att få bidra till en persons första anställning – men det är viktigt …
Vanliga deklarationsmissar för enskilda näringsidkare – och hur du undviker dem
Deklarationssäsongen är i full gång och bokslutet för dig som är enskild näringsidkare ska snart vara klart för att kunna ligga till grund för beskattningen. I den här artikeln lyfter vi …
Undvik kvarskatt nästa år
Nu är det möjligt att se deklarationen för beskattningsåret 2024 digitalt. Får du pengar tillbaka eller måste du betala kvarskatt? Vad kan du göra för att inte få kvarskatt att betala …
Långtidssjuk – vad du som arbetsgivare måste göra
När en av dina anställda har varit sjukskriven i 30 dagar – och sjukskrivningen förväntas pågå i minst 60 dagar – har du som arbetsgivare ett ansvar att vidta arbetsplatsinriktade …