Amortering eller ränta?
Om du som låntagare kommer efter med betalningen läggs normalt den obetalda räntan till skuldbeloppet. Skatteverket klargör nu i ett ställningstagande om den betalning du sedan gör ska räknas som ränta, amortering eller både ränta och amortering.
Normalt får du som låntagare göra avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital det beskattningsår du betalar räntan eller på annat sätt har kostnaden.
Om du inte kan betala räntan kan den läggas till skuldbeloppet. Du anses då inte ha betalat räntan och kan inte få göra något ränteavdrag i inkomstdeklarationen. Detta gäller oavsett om skuldebrev lämnats på beloppet eller inte. Om du däremot tar upp ett nytt lån och delvis använder det nya lånet för att betala räntan anses räntan vara betald och du kan få avdrag.
Har du flera lån hos samma långivare kan du välja vilket lån du amorterar eller betalar ränta på under förutsättning att förfallodagen är inne. Du får inte göra avräkning på kapitalskulden innan förfallna räntor är betalda.
Högsta domstolen har uttalat att om det inte finns något bindande avtal mellan parterna om avräkningsordningen har du som låntagare rätt att destinera din betalning till en viss skuld dock med begränsningen att förfallen skuld måste betalas före ej förfallen, och räntan före kapitalskulden. Om du inte utnyttjar din rätt att bestämma vilken skuld som betalningen avser övergår den valrätten till långivaren.
Vid utmätning av egendom ska medel som långivaren får i första hand avräknas på ränta och annan biförpliktelse före kapitalbeloppet om inte långivaren har yrkat på en annan fördelning.
Avbetalning och skuld kvarstår
När du gör en betalning avseende lån där räntan lagts till skulden anser Skatteverket att det i första hand är räntan du betalar under förutsättning att du och långivaren inte har avtalat något annat. Den betalda räntan får du göra avdrag för i inkomstdeklarationen. Ränteavdraget kan dock inte överstiga det belopp som den obetalda förfallna räntan uppgick till vid betalningen. Eventuell överskjutande betalning anser Skatteverket vara en amortering.
Avbetalning och skuld avskrivs
Om du som låntagaren kommer efter med betalningen under en längre tid kan långivaren gå med på en betalningsuppgörelse som innebär att hela skulden kommer att regleras under förutsättning att långivaren får en viss summa i betalning. Efter en sådan betalningsuppgörelse är hela skulden reglerad och långivaren kommer inte att rikta några mer anspråk mot dig.
Avtal finns
Du kan i ett sådant fall avtala med långivaren om hur stor del av betalningen som avser betalning av ränta och hur stor del som avser återbetalning av kapitalskulden. Vid avtal mellan oberoende parter accepterar Skatteverket normalt ett sådant avtal och du får göra avdrag för räntebetalningen i inkomstdeklarationen.
Avtal saknas
Om du inte avtalat något annat med långivaren anser Skatteverket att ränteskulden ska anses ha betalats i samma proportion som skuldbeloppet.
Om ränteskulden uppgår till 40 procent av den totala skulden vid betalningstidpunkten anser Skatteverket att du som låntagare har betalat ränta med 40 procent av det totalt inbetalda beloppet enligt betalningsuppgörelsen. Resterande del av betalningen, 60 procent, anser Skatteverket vara en amortering.
Denna fördelning gäller dock inte vid skuldsanering där Skatteverket anser att betalningen i första hand ska anses utgöra amortering av skuldbeloppet.
SKV ställningstagande, 2015-11-10, dnr: 131 586128-15/111
Företagsaktuellt nr 1 2016
Dags att deklarera – nyheter och tips för dig som privatperson!
Den 2 maj ska deklarationen för dig som privatperson senast vara inne hos Skatteverket om du inte har fått anstånd att lämna den senare. Här kommer några bra tips på vägen. Nyheter i …
Undvik kvarskatt nästa år
Nu är det möjligt att se deklarationen för beskattningsåret 2024 digitalt. Får du pengar tillbaka eller måste du betala kvarskatt? Vad kan du göra för att inte få kvarskatt att betala …
Vanliga deklarationsmissar för enskilda näringsidkare – och hur du undviker dem
Deklarationssäsongen är i full gång och bokslutet för dig som är enskild näringsidkare ska snart vara klart för att kunna ligga till grund för beskattningen. I den här artikeln lyfter vi …
Långtidssjuk – vad du som arbetsgivare måste göra
När en av dina anställda har varit sjukskriven i 30 dagar – och sjukskrivningen förväntas pågå i minst 60 dagar – har du som arbetsgivare ett ansvar att vidta arbetsplatsinriktade …
Momspaketet antaget i EU – vad händer nu?
Den 11 mars antog EU formellt ViDA – ett omfattande reformpaket som ska digitalisera momshanteringen i Europa och som vi skrivit om tidigare. Nu börjar den svenska resan mot implementering, …
Lag på hållbarhetsrapportering kan dröja
EU-kommissionens nya förslag på hållbarhetsrapportering enligt CSRD innebär att 80 procent av företagen undantas. De storföretag som ska följa CSRD får inte föra över sina …
Nordic Smart Government – en digital revolution för nordiska småföretag
Ett unikt nordiskt samarbete håller på att förändra spelplanen för små och medelstora företag. Med målet att minska administration, automatisera affärsprocesser och möjliggöra …
Dags att planera semesterdagarna – har du koll på vad som gäller?
Den 31 marsmarkerar semesterårsskiftet för många företag. Det innebär att du som arbetsgivare måste hantera både intjänade och sparade semesterdagar på rätt sätt. Här får du koll på …
Deklarationstidpunkter för aktiebolag under 2025
Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2025. Inlämning av deklarationen För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för …
Friskvårdsbidrag – vad gäller 2025?
Nytt år och dags att förnya träningskortet. För arbetsgivare som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på. Tre förutsättningar för skattefrihet …