Dödsbo och skatten

När någon avlider övergår alla tillgångar till dödsboet efter den avlidne. Delägarna i dödsboet ansvarar bland annat för att dödsboet lämnar inkomstdeklaration. Någon deklaration behöver dock inte lämnas om dödsboets enda inkomst är ränta eller utdelning som utbetalarna gör skatteavdrag på.

Dödsfallsåret

Vid inkomstbeskattningen omfattas dödsboet av samma regler som skulle ha gällt om personen levt hela det år dödsfallet inträffat. Den avlidnes och dödsboets inkomster ska därför redovisas i en och samma deklaration.

För en person som avlidit under 2016 ska dödsboet i årets deklaration betala allmän pensionsavgift för arbetsinkomster, om personen var född 1938 eller senare.

Dödsboet betalar inte egenavgifter och allmän löneavgift. Utan på inkomst av aktiv näringsverksamhet och andra inkomster av annat förvärvsarbete betalar dödsboet särskild löneskatt. Det gäller oavsett när den avlidne var född.

Under tre år därefter

Från och med året efter att personen avlidit upphör rätten till grundavdrag och skyldigheten för dödsboet att betala allmän pensionsavgift. Ingår en privatbostad i dödsboet räknas den som sådan även om bostaden står tom i avvaktan på en försäljning.

Från och med fjärde året

Från och med det fjärde året efter dödsfallsåret betalar dödsboet statlig inkomstskatt med 20 procent på hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten, det vill säga även på inkomst som understiger den nedre skiktgränsen för statlig skatt.

Bostad som finns i döds-boet räknas som näringsfastighet eller näringsbostadsrätt. Beskattning sker då enligt reglerna för näringsverksamhet. Det kan bland annat innebära att dödsboet ska beskattas för bostadsförmån om någon dödsbodelägare bor kvar i bostaden.

Avslut

När dödsboets alla tillgångar har skiftats, deklaration lämnats för sista gången och saldot på skattekontot har reglerats, då är dödsboet skattemässigt avslutat.

Företagsaktuellt nr 2 2017