Överlåtelse av fastighet till eget aktiebolag för ett pris som understiger taxeringsvärdet betraktas inkomstskattemässigt som gåva. Högsta förvaltningsdomstolen ändrar inte tidigare praxis.
Högsta domstolen, HD, kom i en dom under 2013 fram till att en fastighetsöverlåtelse till eget aktiebolag som sker frivilligt och medför en förmögenhetsöverföring normalt är ett tillskott och ingen gåva, då det saknas en gåvoavsikt gentemot det förvärvande bolaget. Bolaget fick därför betala stämpelskatt trots att ersättningen för fastigheten understeg 85 procent av taxeringsvärdet.
Överlåtelse av en fastighet till eget eller närståendes aktiebolag har enligt tidigare praxis från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, räknats som gåva vid inkomstbeskattningen om
Efter HDs dom 2013 har det varit osäkert vad som gäller vid inkomstbeskattningen. Frågan har varit om en sådan överlåtelse inte heller inkomstskattemässigt är en gåva vilket i så fall skulle innebära att beskattning ska ske som vid en försäljning. Det har Skatteverket hävdat.
HFD har nu avgjort fyra förhandsbesked angående den här frågan och i samtliga fall slagit fast att den här typen av överlåtelser även fortsättningsvis ska betraktas som gåva inkomstskattemässigt. Det finns alltså inget enhetligt gåvobegrepp som gäller både civilrättsligt och skatterättsligt. Du måste därför alltid räkna med att ditt bolag ska betala stämpelskatt när du överlåter en fastighet till ditt bolag, eftersom överlåtelsen räknas som tillskott. Men om ovanstående punkter är uppfyllda anses överlåtelsen vara en gåva inkomstskattemässigt.
Dom 2015-06-25, mål nr 5722-14, 5974-14, 417-15 och 429-15
Företagsaktuellt nr 5 2015
Regeringen föreslår i en proposition att reglerna om uttag av skattetillägg ändras så att allmän domstol får besluta om skattetillägg i samband med beslut om påföljd för skattebrott. Dessutom införs tillgängliga avstämningsuppgifter som ett nytt begrepp för när skattetillägg inte ska tas ut.
För närvarande är det Skatteverket och förvaltningsdomstolarna som beslutar om skattetillägg och de allmänna domstolarna som beslutar om påföljd för skattebrott. Detta dubbla förfarande anses strida mot förbudet att lagföra någon två gånger för samma gärning som finns i Europakonventionens skydd för mänskliga rättigheter.
Regeringen föreslår nu i en proposition att sanktionsförfarandet samlas i en domstol. Allmän domstol ska i samband med skattebrottsprocessen på yrkande av åklagare kunna besluta om skattetillägg. Samtidigt ska en spärr införas som innebär att åklagaren inte får inleda en process om skattebrott om Skatteverket dessförinnan har fattat beslut om skattetillägg i fråga om samma felaktighet eller passivitet avseende samma person. Omvänt får inte Skatteverket fatta beslut om skatte-
tillägg om åklagaren har inlett en skattebrottsprocess om samma felaktighet eller passivitet avseende samma person.
Det stora flertalet fall, det vill säga de fall då det endast är aktuellt att ta ut skattetillägg berörs inte av det föreslagna systemet med två sanktioner i en domstol. Dessa fall kommer även fortsättningsvis att hanteras av Skatteverket.
Förslaget innebär i korthet att Skatteverket ska anmäla misstänkta brott enligt skattebrottslagen till åklagaren enligt samma bedömningsgrunder som i dag. Efter en sådan anmälan, eller om en utredning om brott pågår av annan anledning, är verket tillfälligt förhindrat att meddela beslut om skattetillägg avseende den felaktighet eller passivitet som ligger till grund för utredningen om brott. Skatteverket får dock fortsätta handläggningen och meddela beslut i beskattningsärendet.
Åklagaren utreder det misstänkta brottet och, om förutsättningar finns, väcker åtal och yrkar samtidigt att skattetillägg ska tas ut. Åklagaren kan också välja att utfärda ett strafföreläggande och då även ta ut skattetillägg. I dessa situationer är Skatteverket slutligt förhindrat att meddela beslut om skattetillägg.
Om åklagaren inte inleder någon förundersökning eller beslutar att lägga ned förundersökningen ska Skatteverket underrättas om detta. När verket får en sådan underrättelse får det utreda och besluta om skattetillägg. Eftersom beslut då redan kan ha meddelats i skatte- eller avgiftsfrågan tillåts Skatteverket i ett sådant fall meddela beslut om skattetillägg utan samband med efterbeskattning eller omprövning, även om den ordinarie tvåårsfristen för sådana beslut passerats.
För närvarande får Skatteverket inte ta ut skattetillägg om en oriktig uppgift har rättats med ledning av normalt tillgängligt kontrollmaterial. Enligt propositionen ska avgränsningen bli tydligare och det material som medför att skattetillägg inte ska tas ut kommer fortsättningsvis att benämnas tillgängliga avstämningsuppgifter.
Med avstämningsuppgifter avses
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
Företagsaktuellt nr 5 2015
Den 1 augusti avskaffades rutavdraget för läxhjälp. Även en barnvakts möjlighet att hjälpa till med läxläsning har begränsats. Samtidigt minskades möjligheten att få rutavdrag för barnpassning av barn som gått ut sjuan.
Skatteverket har publicerat ett ställningstagande med anledning av att rutavdraget för läxhjälp avskaffades den 1 augusti. Den nya lagen anger att läxläsning får förekomma i ”ringa omfattning” i samband med barnpassning. Det tolkar Skatteverket till tio procent av tiden.
Om barnvakten ägnar mer än tio procent av tiden åt läxhjälp ges inte rutavdrag för hela kostnaden. Då får man bara avdrag för den del som är ren barnpassning. Skulle 90 procent av tiden eller mer användas till läxhjälp ges inget rutavdrag alls efter den 1 augusti.
I ställningstagandet preciseras också att rutavdrag för barnpassning normalt bara kan ges till och med årskurs sju.
Det är Skatteverkets uppfattning att förälder till barn upp till och med årskurs sju kan vara i behov av barnpassning i den mening som avses i inkomstskattelagen. Behovet av barnpassning efter skoldagens slut minskar i takt med att barnet blir äldre. Detta avspeglar sig även i socialförsäkringsbalkens regler om rätt till vård av barn där det anges att en förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn som inte har fyllt tolv år.
Det är Skatteverkets uppfattning att ungdomar från och med årskurs åtta normalt inte har behov av regelbunden tillsyn av en barnvakt efter skoldagens slut. Däremot kan det finnas behov av tillsyn i samband med att föräldrarna är bortresta. Ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning har, enligt Skatteverkets uppfattning, inte behov av barnpassning i den mening som avses i inkomstskattelagen.
Skatteverket, dnr: 131 408313-15/111
Företagsaktuellt nr 5 2015
